Den 1 September 2009.
Klockan är runt 21:30 tiden . Jag är utmattad. Nerdrogad. Ledsen. Äcklig.
Ligger i en säng som känns allt annat än mjuk och skön.
Brevid mig sitter min sambo. Han är trött, gråter lite..
Vi är inne på KK i Malmö.
Det knackar försiktigt på dörren. Barnmorskan kommer in. Hon ger oss henne inlindad i en mjuk, vit handduk.
Ett ögonblick.
Vår dotter i våra händer. Så liten och oförstörd.
Så vacker i våra händer.
Det vackraste vi sett.
Ett ögonblick.
Outhärdlig smärta.