Och jag mår bra av att skriva om det jobbiga.. och det fina!
Lite jobbigt idag då.
När jag var gravid med Alfred bytte jag barnmorska när jag var i vecka 14.
Hon skrämde nämligen vettet ur mig.
Ni har säkert gjort cellprov?
Dom gjorde på mig väldigt tidigt i graviditeten(Dec 2009), och det visade sig vara måttligt till starka förändringar. Dom skrev i ett brev till mig att dom ville göra en såkallad konisering och skickade med ett "brev" om hur en konisering gick till.
Med tanke på vad jag och Martin nyss gått igenom då, med Aurora var jag absolut inte alls intresserad av att dom skulle in i mig, vid livmoderhalsen och "skrapa" detta förklarade jag för läkaren jag pratade med varpå han föreslog att dom kunde göra det i lund på mig med laser för att det var mer "pricksäkert".. Mhm. Hur bra låter det då?!?
Jag var väldigt bestämd och tackade nej . Jag bad att få återkomma när barnet i min mage var fött. Han lyssnade på mig och förstod mig och vi bestämde att vi skulle vänta tills tre månader efter jag fött barnet , så att jag då skulle ha återhämtat mig efter förlossning. Sagt och gjort. Han skulle meddela min BM eftersom vi skulle göra cellprov under graviditeten för att hålla mig under kontroll.
En dag ringer min telefon..
Det är min BM , ja jag behöver väl inte gå in på exakt vad hon sa, men ordet cancer nämndes mer än en gång och om jag verkligen inte skulle göra en konisering och "att det skulle väl inte vara så roligt om jag fick göra ABORT i vecka 20 för jag blev sjuk!"
Vad proffsigt. Detta säger hon till en tjej som för två månader sedan fött fram (Aborterat) en vacker flicka i vecka 21+0! Jag blev rosenrasande och totalt förtvivlad!
Ringde tillbaka till min läkare ( han som jag kommit överrens med) och undrade vad han egentligen informerat henne om?! Något som inte jag fått veta?
Han blev inte så glad. Han lugnade mig.
Men jag bytte BM illa kvickt.
Dom gjorde ytterligare ett cellprov senare i grav. och då var mina cellförändringar borta..
Ja jag vet inte om jag kan tro på det riktigt..
Idag gjorde jag 3,5 månader efter förlossning ett cellprov till och nu får jag invänta besked.
Riktigt jobbigt med cellprovet, det spände och gjorde ont, och jag mindes när jag blev sydd efter att fött Affe.
Tyckte att det var värre att bli sydd än att föda.. :(
