Jo för så var det. Min pappa var/är en segelgalen typ. Vi hade en maxi 74 o den seglade vi runt i på somrarna. Jag var alltid väldigt sjösjuk och hatade det så det slutade med att jag fick ta färjan med J eller M och möta upp resten av vår lilla familj, haha. O gjorde vi inte det så bodde vi vid havet i vårt hus och därför minns jag alltid hur jag o mina bröder springer genom regnet i den silkeslena sanden in till mamma.
Min pappa och jag hörde Rod Stewart häromdan "I am sailing" och vi tittade båda på varandra. Denna låten är den låten som påminner mig om min barndom och när jag hör den ser jag allt det lyckliga och inget av det dåliga. O denna låten är den som min pappa har sagt att han vill höra sist i sitt liv. O det kommer han också få göra.
Det har jag lovat.
