Funny how falling feels like flying

Med söndagar kommer den obligatoriska söndasgångsten. Det har liksom alltid varit så, och det verkar som om att just nu är det värre än någonsin..
Ska ju sluta på salongen där jag är nu, sa upp mitt kontrakt i början av Januari, så nu går jag av min uppsägningstid och självklart är det spänning när man sagt upp kontraktet. Kontraktinnehavaren kanske tar illa upp för att man sagt upp sig, men funkar det inte så funkar det inte. Det är t.om så jobbigt att jag har bestämt mig för att sluta tidigare , vilket betyder att jag får jobba ganska hårt ( så hårt jag nu kan) för att få in så mycket pengar som möjligt så att jag har till hyran dom månader jag jobbar. Änsålänge har jag bestämt mig för att jobba till den sista April, men funderar på att eventuellt skippa en del av April, det enda som behövs för att kunna göra detta är att övertyga min "bok-förar" pappa om att det löser sig. Jag vill sätta mitt eget välmående först.

Men nog om sådant "skoj".

Idag har trots fruktansvärd mensvärk varit en skön dag, gick en lång runda med vovvarna i den sköna solen, träffade andra vovvar, en golden, och några sköna blandisar, vi hälsade "glatt" och traskade vidare.

Hem igen ( ja till huset alltså) fika, sen till malmö en runda med B, inhandlade nårra film-rullar för sega kvällar.
Huset, mat och nu data...

Sen sova, imorron jobb, hoppas denna veckan går fort, tycker mina föräldrar kan komma hem nu så mitt liv kan återgå till det normala.

Nu, ska jag se framåt och längta efter nästa äventyr, kan inte alltid bara se det jobbiga även om man också ska ta sig igenom det jobbiga som råder nu .

LÄNGTAR EFTER
Sommaren
Sommar-jobbet
Solen
Sena sommarkvällar
Och varför inte, fina vår-morgnar...